Slutet

Nu är jag på den sista uppgiften i kursen pedagogisk dokumentation. Denna uppgift kretsar kring den film jag nyligen gjort klar. Hur har kursen påverkat mig? Hur skulle filmen ha sett ut om jag inte gått kursen? Inget vet men jag kan inte låta bli att spekulera………..

En klart synlig förändring har varit att jag nu funderar på kameravinklar och bildsnitt efter att ha läst boken ”Manus och dramaturgi för film”. En mer medvetenhet att försöka fånga tittaren och använda bildsnittet för att förstärka budskapet. I en av de första scenerna låter jag hunden filmas lite av grodperspektiv för att visa hur vi lär hunden. I intervjun med en lärare om medias roll, valde jag att filma en interiör från ett personalrum för att tittaren lättare skulle fokusera på vad läraren sa istället för en bild på honom. Dessa kameravinklar och bildsnitt hade varit omedvetna och oplanerade om jag inte läst denna bok.

Reflexioner från våra träffar, både i verklig miljö och via facebook har öppnat nya infallsvinklar kring hur man dokumenterar lärande och kunskaper. Möjlighet att kunna fånga olika former av kunskap via garageband och film har varit ett nytt och användbart verktyg för mig. Det öppnas möjligheter för en funktionshindrad elev att lätt visa idrottsläraren på film hur hon tränar och uppfyller delar av kunskapskraven i idrott och hälsa. Ett bra instrument har varit garageband för inspelning av muntliga prov i både matematik och NO. Ett användbart verktyg då jag kan lyssna mer fokuserat på eleverna om jag vet att jag senare kan lyssna igen och igen för att bedöma. Det finns även möjlighet till medbedömning av en kollega. Ytterligare en stor vinst kan vara att låta eleven höra detta senare, visa på utveckling, använda det inspelade som diskussionstema kring elevens tankar. Hillevi Lenz Taguchi tar upp detta i sin bok ”varför pedagogisk dokumentation?” Endast fantasin sätter gränser.

I ett klipp från filmen ser man hur hunddressören påpekar att hon inte säger något utan visar vad hunden ska göra och ger omedelbar belöning. Detta klipp valde jag medvetet för det är så olikt hur vi gör i skolan. Vi pratar länge om vad eleven ska göra, sedan får eleven träna och göra prov som sedan rättas och ett par månader senare får eleven vad den upplever som beröm eller straff, alltså betyget. Lite överdrivet men jag ville visa skillnaderna. Innan kursen hade jag kanske valt bort klippet eftersom det inte var närbild och hunden inte var så framträdande.

I mitten av filmen finns ett klipp på en hoppande hund där matte omedelbart ger beröm både med rösten och med godis. Detta klipp valdes för att ge fart och rörelse och även visa  förflyttningen från hundvärlden till skolans värld. Christian Lundahl tar upp vikten av omedelbar feedback för eleverna i skolan. Detta gäller även för hundar som visas på filmen. Reprisavsnittet la jag in för att förstärka bilden av fart och fläkt.

Mycket hade varit annorlunda om jag gjort en film utan denna kurs. Fast ärligt talat så hade jag nog inte gjort vare sig någon film, podcast eller varierat min dokumentation utan min nyvunna kunskap. Nu vågar jag försöka, nu vet jag att många tekniska problem kan lösas och nu lockas jag att pröva nya alternativ.

Medier: bra eller dåligt?

Statens medieråd har gjort en undersökning som visar barn och ungdomars medievanor. Den finns att läsa delar av och även ladda ner i sin helhet på mediebarn.se. Där kan man se att ungdomar använder datorn till en hel del annat än bara till spel. Pojkar i 12-16årsåldern ägnar mest datortid till att se filmklipp, medan flickornas huvudsysselsättning är sociala medier. Man kan även se att datorn används till chatt, läxor, ladda ner filer, meila osv. Spela spel kom på 2:a plats hos pojkarna och 6:e plats hos flickorna i undersökningen.

Kanske vi i skolan skulle bli mer delaktiga i denna medievärld. Se det som en extra ingång till information och måluppfyllelse. Varför inte ha en sluten facebookgrupp i klassen för information, läxhjälp mm? Kanske tipsa om lämpliga klipp från youtube, svtplay eller liknande som alternativ till läroboken. Ge dem en förförståelse för ett nytt arbetsområde med hjälp av youtube eller liknande.

Naturligtvis måste det finnas förnuft i användandet. I Pär Ströms häfte ”storebror på Facebook” kan man läsa checklista för säkerhet på facebook. Detta är något som borde vara ett naturligt led i undervisningen, där eleverna lär sig en sund misstänksamhet kontakten med olika sociala medier. Tankar kring problemen när bilder, fakta mm ska publiceras tar Christina Wehner-Godée upp i sin bok ”Att fånga lärandet”. Det finns massor av fallgropar att se upp med.

På tal om gammalt. Vad är detta?

Datorn och alla dess möjligheter har kommit för att stanna. Skolan måste försöka att hänga med i utvecklingen. Dagens skola måste förändras eftersom samhället har förändrats. Om vi lär oss att dra nytta av ungdomarnas kunskaper, vana och lust till datoranvändning av alla slag kan vi hitta nya vägar till inlärning.

Fortsättning på manus

klipp	syfte	beskrivning	bildsnitt	kameravinkel och tanke
1	titelsida	visa rubrik
2	fakta	positiv förstärkning innebär……		visa del av mening
3	fakta	forts från ovan…		resten av meningen så att man hinner läsa och begrunda
4	fråga	"Hur gör vi med våra hundar?"	helbild hund	lite av grodperspektiv
5	hunddressyr	visa pos förstärkning med hunden Bosse	helbild	visa sammanhang
6	hundressyr	forts från ovan…	"	"
7	fråga	"Hur gör vi med våra elever?"	närbild	visa exempel och förstärka frågan
8	Hunddressyr	försök att locka en hund	närbild	normal
9	Intervju	"Hur påverkar media skolan?"	vidbild	fokusera på talet,interiörbild
10	hunddressyr	visa pos förstärkning med hundar	normalbild	visa fart o rörelse
11	hunddressyr	repris	normalbild	fart o rörelse
12	fråga	"Finns det ett samband mellan hundvalpar och elever?"	närbild	ge reflektion
13	Intervju	Jämförelse skola och hunddressyr	vidbild	ge ett ansikte på en lärare
14	Hundbild	fin bild på hund	närbild	ge "ansikte" på en hund
15	mer beröm i skolan!	nationellt prov i matte	närbild	ge exempel på bedömningar i skolan
16	sten-bild	medverkande	närbild	fågelperspektiv

Min film - Positiv Förstärkning

Film

Äntligen är filmen klar!

 Positiv Förstärkning

Manus

klipp	syfte	beskrivning	plats	deltagare	rekvisita	Ljud
1	titelsida	visa rubrik		0		musik	Motocross
2	fakta	positiv förstärkning innebär……		0		musik	Motocross
3	fakta	forts från ovan…		0		musik	Motocross
4	fråga	"Hur gör vi med våra hundar?"	valpkurs	hunden Bosse		musik	Motocross
5	hunddressyr	visa pos förstärkning med hunden Bosse	valpkurs	Anna +hund		Anna
6	hundressyr	forts från ovan…	valpkurs	Anna  +hund		Anna
7	fråga	"Hur gör vi med våra elever?"	Åbyskolan, skolmaterial	Ibrahims bok	mattebok	musik	Pursuit
8	Hunddressyr	försök att locka en hund	valpkurs	hunden Viktor		musik	Offroad Medium
9	Intervju	"Hur påverkar media skolan?"	Åbyskolan	Peter		Eva, Peter
10	hunddressyr	visa pos förstärkning med hundar	Bovall	hunden Wilson		Josefine
11	hunddressyr	repris	Bovall	hunden Wilson		Hoppljud
12	fråga	"Finns det ett samband mellan hundvalpar och elever?"	valpkurs	Hunden Bosse		prat i bakgrunden
13	Intervju	Jämförelse skola och hunddressyr	Åbyskolan	Anna		Eva, Anna
14	Hundbild	fin bild på hund	valpkurs	hunden Viktor		lock-ljud
15	mer beröm i skolan!	nationellt prov i matte	Göteborg	Provblad i naturen		Eva
16	sten-bild	medverkande	Åsa	0		musik	Catwalk

En film idé

Synopsis

Målgrupp:

pedagoger med humor

Programform:

reportage/dokumentär

Idé:

Att visa likheten mellan positiv förstärkning i hunduppfostran och i skolans värld. Se att vi egentligen fungerar som djur. Se likheten med beröm/godis/leksak för att förstärka önskat beteende hos hunden. Vi förstärker i skolan, men vad? Är det mer poäng, bättre betyg, längre raster eller nöjdare lärare? Filmen ska visa korta klipp från hunddressyr och från skolans värld.

Innehåll/budskap:

Väcka till eftertanke hur vi använder positiv förstärkning. Är det medvetna val vi gör?

Struktur:

Korta klipp från hundar och från skolan varvat med textbilder med frågor. Olika filmformat på hundar, människor och miljöer.

Portfolio

Nu har jag läst boken ”Att arbeta med portfolio” av Elmin B och Elmin R. Det var en intressant och lättläst bok. Den gav mig inspiration till att försöka börja med en liten portfolio i mycket liten skala. Jag fick även en tanke hur bra det lilla försöket kan vara, när jag såg min blankett med självskattningen, jag såg processen som jag inte annars hade märkt.   I boken finns det en hel del tänkvärda påpekande. På s 39 står det att lärande är en aktiv process, och när man kan tillämpa sina nya kunskaper i nya situationer har man förstått vad man lärt sig. Paddan är numera ett naturligare inslag när jag vill spara något till eftervärlden och nu funderar jag även i vidare banor på vad som ska dokumenteras. John Deweys tankar om att det är viktigt att vara delaktig i hela processen från planering till utvärdering fanns att läsa på s 41. En bra tanke i skolan där vi kan höja elevernas positiva syn på sitt eget lärande om de kan se hela processen Författarna pratar om kontinuitet mellan stadierna (s 56) och ett fortsatt lärande och utveckling. En egen tanke är att det även är viktigt att alla då och då får stanna upp och vila i färdig produkt. Kanske få chansen till en nystart och släppa det gamla. Det var bra att även läsa om svårigheterna med att införa en ny metod. De tog upp de olika faserna och hur svårt det kan vara att ändra på invanda mönster (s65). I min förförståelse av portfolio hade jag inte förstått skillnaden mellan arbetsportfolio och visningsportfolio, vilket har förklarats i boken (s80) Intressant är att även få en repetition av Gardners sju intelligenser (s104) På s 121 framhålls att varje barn duger som det är vilket inte kan betonas för ofta. I vår iver till inlärning och utveckling glömmer vi ibland att uppskatta det som finns i stunden Det påpekas på flera ställen att införande av portfolio tar tid och det ska avsättas tid till reflektion, dialoger, planering osv. En nödvändighet om portfolio ska bli ett användbart verktyg.   En trevlig bok som sagt som får mig att se nya möjligheter att synliggöra mina elevers lärande.

Självskattning

En bild på den blankett som vi fick fylla i i början av kursen och även nu halvägs. Det blev en positiv bekräftelse på att jag faktiskt har lärt mig massor. Men jag kan inte fokusera på när detta skedde, en process som rullat på utan att jag egentligen märkt detta. Inlärningens mystik är fascinerande.

Förståelse en bit in i kursen

En bit in i kursen har mina tankar om pedagogisk dokumentation både ändrats och utökats.  I början såg jag svårigheter nu ser jag nog mer möjligheter.

             Så här skrev jag, och så här tänker jag nu

• För vem och vad ska dokumenteras

Nu ser jag mer vem som dokumenterar och vem som dokumenteras i fokus och som bestämmer innehållet

• På vilket sätt ska det göras, hur får man den bästa bilden av vekligheten

Bästa bilden är den jag ser i stunden, allt jag upplever är värt att dokumentera för jag vet inte i det dagsläget vad som blir värdefullt längre fram.

• Var och hur ska all dokumentation sparas

Dokumentationen ska sparas så att den blir ett levande dokument i verksamheten. Hur den sparas beror på i vilket format den är, ljud, bilder, text eller vad det nu är.

• Tiden

Är alltjämt ett gissel men om man gör dokumenterandet till en vana och gör lite varje gång och ofta så blir man effektivare.

• Ska det finnas ramar och regler för hur man dokumenterar

Naturligtvis måste lagar och regler följas, den personliga integriteten är ännu viktigare idag med alla offentliga medier som är tillgängliga

Tidigare var dokumentation för mig konkreta substantiv alltså fysiska texter, bilder mm. Nu tänker jag att man ska försöka att fånga även de abstrakta substantiven. Det vore en vinst att försöka fånga och dokumentera tankar, känslor och drömmar. Nu har jag fått några fler verktyg till detta och fler kommer i den sista delen av kursen.

Planering och sparande till eftervärlden

Alla har vi väl hittat en bunt med papper i våra gömmor som legat så länge att det nästan borde ha förmultnat. Dessa papper kan vara en skatt med dokumentation av något du upplevt. Det kan vara en utvärdering av ett projekt, en planering av ett arbetsområde eller liknande. I dessa papper eller om det är i annat format kan innehålla tankar och idéer som i många fall kan återanvändas.

Det är dock viktigt när vi bestämmer oss för att dokumentera ett pågående arbete att vi då vet vad som ska sparas till eftervärlden och vad som får falla i glömska. Allt kan inte sparas, det är nästan en omöjlighet. Christina Wehner-Godée skriver om detta i sin bok ”Att fånga lärandet” där hon påpekar att vi måste veta vem och vad som ska vara i fokus. Likaså ger hon tips om hur vi kan ta hand om dokumentationen. Viktigt att detta sker i nära anslutning till den aktuella händelsen. Det är så lätt att glömma stämningar, nyanser hur man tänkte och så vidare. Man kan spara till

eftervärlden på flera sätt, inte bara det traditionella skrivandet av anteckningar. Wehner-Godées bok ger förslag på Power-Point och videofilmer. Men allt som kan berätta något för betraktaren duger som dokumentation. Det kan vara en ljudinspelning, alla former av visuella uttryck såsom foto, teckningar, textila tavlor osv. Bara fantasin sätter gränser och i viss mån vad syftet är med dokumentationen. 

Vill jag spara för att minnas en upplevelse bör jag försöka fånga känslan i händelsen. Ska jag spara för att underlätta min planering för kommande elevgrupper bör jag spara fakta,

tider och pedagogiska tips så detaljrikt som möjligt. Är det elevens lärande som är i fokus bör tonvikten ligga på elevens upplevelser, tankar och kunskaper.

Det absolut viktigaste är dock att komma ihåg att efteråt minns man mycket lite av det som jag trodde jag skulle komma ihåg

Synliggöra det som inte syns

Förra veckan var jag med på en lektion där eleverna hade fått en uppgift av sin mattelärare att parvis träna sin förmåga till problemlösning. När eleverna kommit igång gick vi runt med och lyssnade av deras inbördes diskussioner. Med oss hade vi en Ipad där vi spelade in elevernas samtal. I början blev de lite återhållsamma när de insåg att det var just deras konversation som sparades till eftervärlden, men strax glömde de Ipaden framför sig och fortsatte att ivrigt övertyga sin kompis att just deras tanke och lösning på problemet var det rätta.




Modell av en cell från Deutsches Museum München

 

Tanken med att spela in deras samtal är inte att publicera ljudupptagningarna offentligt. Avsikten är att jag som pedagog i efterhand kan lyssna och ta till mig de små detaljer och nyanser som jag förmodligen skulle ha missat om jag gått runt med papper och penna och försökt att dokumentera vad som sägs. Det finns mer att se under ytan. Vissa saker behöver belysas lite mer för att ses.

Vad använder jag denna ljudupptagning till?  Det finns flera användningsområden som jag kan se. Dels som dokumentation till betygsunderlag, och dels för bedömning av deras förståelse av vissa avsnitt inom det aktuella ämnet. Jag kan se vilka delar som behöver förklaras mer och vilka delar kan jag gå vidare med i min undervisning. Ett par väsentliga fördelar med ljudupptagning framför egna skrivna anteckningar är att jag är mer närvarande med eleverna och att eleverna får ytterligare ett sätt att visa sina kunskaper. Skriftliga prov är inte det allena sättet att uppvisa kunskap, viktigt att vi erbjuder eleverna flera olika sätt att visa förmågor och kunskaper

Synliggörande av lärteorier

I dagens samhälle finns en uppsjö av böcker, artiklar och tv-program som ska lära oss att hitta oss själva. Vi förväntas finna vem vi är och hur vi fungerar med dessa kurser. Min dröm är att det fanns en kurs för våra elever som lärde dem hur de själva lär sig bäst. Vilken är deras ultimata lärstil. Vi är olika på många sätt och en av dessa variabler är att vi lär oss på de mest skilda sätt. Därför är det i mitt uppdrag som lärare att försöka att variera mitt sätt att lära ut på så många olika sätt att alla elever kan finna kunskap.

Min tanke är att om jag använder så många sinnen som möjligt blir lärandet maximalt för så många som möjligt. I användandet av dessa sinnen kan jag se diverse teorier om lärande. Viktigt för mig att tänka på är att min egen lärstil kan vara bra, men behöver inte vara majoritetens lärstil i den grupp elever jag har framför mig.

Ett sätt att säkerställa att jag tagit i anspråk så många lärteorier som möjligt i min undervisning är att dokumentera kontinuerligt. Det finns många olika sätt att dokumentera och det är en fördel att variera tillvägagångssätten. Detta för att ge möjlighet att upptäcka alla de nyanser som lätt blir oupptäckta vid en analys i realtid. Ett nytt sätt för mig var att göra ett radioprogram där enbart ljudet dokumenteras.

Tabuchi påpekar i sin bok ”Varför pedagogisk dokumentation?” om närhet och distans där teorierna kan vara till hjälp men att vi fram för allt kan ta hjälp av varandra kring dessa frågor. I boken ”Att fånga lärandet” kan vi även läsa om vikten av mångfald kring pedagogiskt tänkande

Några exempel på teorier kring undervisning om ljud och ljudvågor

Hörsel

• Behaviorismen: Sitter jag stilla kan jag lyssna, lär mig, och får beröm. Lyssnar jag noga lär jag mig mer
• Konstruktivism: jag hör två ljud, så småningom kan jag fysikaliskt förstå olikheterna

Syn:

• Pragmatism: Jag ser vår omgivning och upptäcker den, lär in
• Konstruktivism: Jag ser först vad jag kan och upptäcker mer och mer
• Behaviorism: Ser att läraren blir glad om mycket text blir skrivet i boken          
• Konstruktivism: Det som från början var skilda vågor symboliserar sedan olika toner       

Känsel

• Konstruktivism: Jag hör olika ljud , går vidare i utvecklingen och ritar ljudvågor. Så småningom kan jag förstå varför stämgaffeln vibrerar

Görande

• Fenomenografi: Jag har en hypotes och testar den på en laboration
• Behaviorism: skriver jag av texten på tavlan kommer jag lättare ihåg det. Läser jag på mycket får jag bra betyg
• Konstruktivism: Jag bygger ett instrument som kan variera tonerna
• Fenomenografi: jag varierar mitt sätt att läsa en text beroende på innehåll

Smak och lukt

• Behaviorism: Minnen av lukter kan ge associationer till vad läraren berättade

Vilken metod jag som lärare använder beror på mycket, hänsyn får tas till vilka människor deltar, vilken miljö sker lärandet i och vilka är de verktyg jag har till mitt förfogande.