Förra veckan var jag med på en lektion där eleverna hade fått en uppgift av sin mattelärare att parvis träna sin förmåga till problemlösning. När eleverna kommit igång gick vi runt med och lyssnade av deras inbördes diskussioner. Med oss hade vi en Ipad där vi spelade in elevernas samtal. I början blev de lite återhållsamma när de insåg att det var just deras konversation som sparades till eftervärlden, men strax glömde de Ipaden framför sig och fortsatte att ivrigt övertyga sin kompis att just deras tanke och lösning på problemet var det rätta.
Modell av en cell från Deutsches Museum München |
Tanken med att spela in deras samtal är inte att publicera ljudupptagningarna offentligt. Avsikten är att jag som pedagog i efterhand kan lyssna och ta till mig de små detaljer och nyanser som jag förmodligen skulle ha missat om jag gått runt med papper och penna och försökt att dokumentera vad som sägs. Det finns mer att se under ytan. Vissa saker behöver belysas lite mer för att ses.
Vad använder jag denna ljudupptagning till? Det finns flera användningsområden som jag kan se. Dels som dokumentation till betygsunderlag, och dels för bedömning av deras förståelse av vissa avsnitt inom det aktuella ämnet. Jag kan se vilka delar som behöver förklaras mer och vilka delar kan jag gå vidare med i min undervisning. Ett par väsentliga fördelar med ljudupptagning framför egna skrivna anteckningar är att jag är mer närvarande med eleverna och att eleverna får ytterligare ett sätt att visa sina kunskaper. Skriftliga prov är inte det allena sättet att uppvisa kunskap, viktigt att vi erbjuder eleverna flera olika sätt att visa förmågor och kunskaper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar