måndag 27 februari 2012

Synliggörande av lärteorier


I dagens samhälle finns en uppsjö av böcker, artiklar och tv-program som ska lära oss att hitta oss själva. Vi förväntas finna vem vi är och hur vi fungerar med dessa kurser. Min dröm är att det fanns en kurs för våra elever som lärde dem hur de själva lär sig bäst. Vilken är deras ultimata lärstil. Vi är olika på många sätt och en av dessa variabler är att vi lär oss på de mest skilda sätt. Därför är det i mitt uppdrag som lärare att försöka att variera mitt sätt att lära ut på så många olika sätt att alla elever kan finna kunskap.
Min tanke är att om jag använder så många sinnen som möjligt blir lärandet maximalt för så många som möjligt. I användandet av dessa sinnen kan jag se diverse teorier om lärande. Viktigt för mig att tänka på är att min egen lärstil kan vara bra, men behöver inte vara majoritetens lärstil i den grupp elever jag har framför mig.
Ett sätt att säkerställa att jag tagit i anspråk så många lärteorier som möjligt i min undervisning är att dokumentera kontinuerligt. Det finns många olika sätt att dokumentera och det är en fördel att variera tillvägagångssätten. Detta för att ge möjlighet att upptäcka alla de nyanser som lätt blir oupptäckta vid en analys i realtid. Ett nytt sätt för mig var att göra ett radioprogram där enbart ljudet dokumenteras.
Tabuchi påpekar i sin bok ”Varför pedagogisk dokumentation?” om närhet och distans där teorierna kan vara till hjälp men att vi fram för allt kan ta hjälp av varandra kring dessa frågor. I boken ”Att fånga lärandet” kan vi även läsa om vikten av mångfald kring pedagogiskt tänkande

Några exempel på teorier kring undervisning om ljud och ljudvågor

Hörsel
  • Behaviorismen: Sitter jag stilla kan jag lyssna, lär mig, och får beröm. Lyssnar jag noga lär jag mig mer
  • Konstruktivism: jag hör två ljud, så småningom kan jag fysikaliskt förstå olikheterna
Syn:
  • Pragmatism: Jag ser vår omgivning och upptäcker den, lär in
  • Konstruktivism: Jag ser först vad jag kan och upptäcker mer och mer
  • Behaviorism: Ser att läraren blir glad om mycket text blir skrivet i boken          
  • Konstruktivism: Det som från början var skilda vågor symboliserar sedan olika toner       
Känsel
  • Konstruktivism: Jag hör olika ljud , går vidare i utvecklingen och ritar ljudvågor. Så småningom kan jag förstå varför stämgaffeln vibrerar

Görande
  • Fenomenografi: Jag har en hypotes och testar den på en laboration
  • Behaviorism: skriver jag av texten på tavlan kommer jag lättare ihåg det. Läser jag på mycket får jag bra betyg
  • Konstruktivism: Jag bygger ett instrument som kan variera tonerna
  • Fenomenografi: jag varierar mitt sätt att läsa en text beroende på innehåll
Smak och lukt
  • Behaviorism: Minnen av lukter kan ge associationer till vad läraren berättade


Vilken metod jag som lärare använder beror på mycket, hänsyn får tas till vilka människor deltar, vilken miljö sker lärandet i och vilka är de verktyg jag har till mitt förfogande.

söndag 26 februari 2012

Multiplikation

Här kommer mitt radiporogram, funderingar kring hur och varför vi lär oss multiplikationstabellerna.


Multiplikation

tisdag 14 februari 2012

Material för reflektion

Reflektion, detta ord på modet. Är det bra eller dåligt? Naturligtvis har det sina fördelar. Genom att titta tillbaka, tänka lite extra och ifrågasätta, kan jag uppnå en högre kvalité på min undervisning. I boken ”varför pedagogisk dokumentation” återges tankar kring reflekterande utvärdering. Där beskrivs hur man på ett daghem ifrågasätter och utvärderar om man uppnått de mål som var tänkt med olika aktiviteter. Ett utmärkt och självklart inslag som borde finnas i all pedagogisk verksamhet.
En reflektion med utgångspunkten utvärdering behöver en välgjord dokumentation om den inte utförs i realtid. Utvärderingen i direkt anslutning till en aktivitet har sina fördelar, man kommer lättare ihåg stämningar, känslor och vissa detaljer. Men det behöver dokumenteras för att senare komma ihåg. En senare utvärdering och dokumentation över aktiviteten ger en möjlighet till att överblicka, se det osynliga och reflektera med och inför andra kolleger som inte deltagit men som ändå kan bidra med värdefulla åsikter.
Ett exempel från verkligheten: projektet ”Vardagsteknik” genomfördes där matte, kemi, fysik och teknik ingick. Direkt efter projektet utvärderades detta av elever och lärare. Det gavs inga höga poäng. När jag nu ett antal år efteråt tittat tillbaka på planeringen undrar jag: vad var det som gick så fel? Hade jag haft en bra dokumentation kunde jag i efterhand med nya ögon ha gjort en reflekterande utvärdering som beskrivs i ovan nämnda bok.

En dokumentation behöver inte var en hel långfilm utan kan var ett litet stycke väl beskrivande anteckningar, bilder eller ett verk i fysisk mening. Dessa bör sträva efter objektivitet men eftersom man väver in sina upplevelser tillsammans med fakta kring ett arbete blir det alltid färgat av avsändaren.